Ett framgångsrikt sätt att skydda natur
För 25 år sedan utsåg Världsnaturfonden WWF boken Safari till årets Pandabok. I förordet skrev WWF:s dåvarande generalsekreterare Jens Wahlstedt att ”ekoturismen kan bidra till att orörda naturområden också kan få ett ekonomiskt värde.” Det var kärnbudskapet 1993 och det är fortfarande den bärande tanken bakom begreppet. Nämligen att besökarens konsumtion på resmålet aktivt bidrar till att vårda och värna platsens natur- och kulturarv. Ekoturism handlar om både ekologi och ekonomi, och är en dynamisk process mellan naturskydd, företagande och utsökta upplevelser som ger oss minnen för livet.
Men låt oss ta det från början.
Allt resande börjar i en vilja att se och uppleva något som inte finns hemma. Det kan vara sol och bad, livliga storstäder, främmande kulturskatter, efterlängtade idrottshändelser eller, vilket är ett av de vanligaste skälen, vild och vacker natur.
Vi brukar kalla detta reseanledningar. Det vill säga det som styr vårt resande.
I den nationella strategin för svensk naturturism som presenterades sommaren 2018 definieras naturturism som ”förflyttad konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva naturupplevelsen är i centrum.” Beroende på hur brett begreppet natur tolkas kan olika mycket inkluderas i naturturismen – allt ifrån familjen på Böda Camping på Öland till gruppen med inbitna fjällvandrare i Sarek.
”ekoturism är ansvarsfullt resande som hjälper till att skydda naturmiljöer och stödjer lokalbefolkningens välbefinnande.”
Ekoturism är alltid en del av naturturismen, men naturturismen är inte alltid eko. Ekoturism är snävare och mer precist definierat. För 25 år sedan slog Världsnaturfonden WWF fast att ”ekoturism är ansvarsfullt resande som hjälper till att skydda naturmiljöer och stödjer lokalbefolkningens välbefinnande.”
När ekoturismmärkningen Naturens Bästa (idag Nature’s Best Sweden) lanserades i början av 2002 fick begreppet ekoturism en ännu tydligare profil. Det handlar om företag som utifrån sex grundprinciper kännetecknas av gedigen kännedom om traktens natur- och kulturarv, gynnar den lokala ekonomin, miljöanpassar sin verksamhet, bidrar till naturskydd och kulturvård, och satsar på upptäckarglädje, respekt, kvalitet och trygghet.
…vill denna blogg stimulera svenska myndigheter som länsstyrelser och Naturvårdsverket att inte blunda för sitt ansvar.
För att ekoturismen ska fungera hållbart på sikt krävs i många fall tre aktörer. Först och främst professionella entreprenörer som gillar att visa upp sin natur och kultur på ett ansvarsfullt vis. För att detta ska fungera över tid krävs lönsamhet i företagen. Den andra pusselbiten är nyfikna besökare som är villiga att betala för sina upplevelser i form av boende, måltider, guidade aktiviteter eller andra tjänster. Och avslutningsvis, särskilt på välbesökta destinationer, behövs engagerade myndigheter som bejakar naturturismen, men samtidigt sätter ramar för verksamheter, dimensionerar besöksvolymer och tar ansvar för helheten.
I Sverige har ekoturismen spirat trots att samverkan med ansvariga myndigheter ofta haltar. Men när antalet besökare nu växer, företagen blir fler och konkurrensen hårdnar, kan allt fler resmål drabbas av bakslag i form av slitage, störningar, nedskräpning och i värsta fall försvinner attraktionen som lockar besökarna. Det är här som aktiva myndigheter gör skillnad. Tyvärr finns många internationella erfarenheter att lära av. Därför vill denna blogg stimulera svenska myndigheter som länsstyrelser och Naturvårdsverket att inte blunda för sitt ansvar.
Om naturturismen däremot utformas rätt. När samspelet mellan besökare, företag och myndigheter fungerar. Då kan ekoturism bli ett ytterst kraftfullt verktyg för att skydda och bevara unik natur.
Afrikas bergsgorillor är ett bra exempel på detta. Enligt Världsnaturfonden WWF har antalet gorillor ökat från drygt 600 till över tusen individer under de senaste 30 åren. Mixen av tillräckligt många internationella besökare och samarbetet mellan företag och myndigheter är en av de viktigaste faktorerna bakom denna lysande framgång.
Även här i Sverige ökar antalet goda exempel på hur ekoturism gör skillnad. Hummerns värde har mångdubblats och skapat turismintäkter under hösten i Bohuslän. På andra håll har kommunalråd höjt rösten mot skogsbolag, när det blivit tydligt att ekoturism bidrar mer till lokala skatteintäkter. Eller i Jämtland där fjällräven både skyddas och visas upp till fördel för fjällstationer, forskare och fjällräven själv.
Det är om dessa och andra inspirerande framgångar som denna blogg vill berätta.
November 2018