Nyckeltal och bakgrundsfakta
Genom åren har jag ofta svarat på frågor om natur- och ekoturismens storlek och tillväxt. Här följer en övergripande sammanfattning av nyckeltal, bakgrundsfakta och källor som speglar turismens betydelse i allmänhet och naturturismens utveckling i synnerhet.
Det går bra för svensk turism
Varje år presenterar Tillväxtverket ett bokslut för svensk turism. Siffrorna för 2017 visade att hela näringen nu omsätter 317 miljarder kronor och sysselsätter över 175 000 personer. Det innebär att turismen har fördubblat sin omsättning och skapat 45 000 nya årsarbeten sedan millennieskiftet. Dessutom är tillväxten inom svensk turism högre än flertalet av Sveriges övriga näringar. När antalet sysselsatta inom turismen har växt med nästan 35 procent är det dubbelt så mycket som ökningen för den totala sysselsättningen i Sverige sedan år 2000. Mer turismstatistik från Tillväxtverket.
De utländska besökarnas konsumtion ökar ännu snabbare
Turismens exportvärde mäter de utländska besökarnas konsumtion i Sverige. Här är tillväxten enligt Tillväxtverket ännu högre. Exportvärdet har ökat från drygt 40 miljarder kronor vid millennieskiftet till över 133 miljarder kronor 2017. En ökning på nästan 230 procent, vilket är långt över snittet för vår sammanlagda export. Turismens andel av den totala svenska exporten har därför ökat från knappt fyra procent till över sex procent. Idag är besöksnäringen jämförbar och i flera fall större än flera traditionella exportnäringar som järn och stål, trä och pappersmassa och fordonsindustrin. Under sin tid i Sverige spenderar de internationella gästerna mest pengar på shopping följt av måltider, resor och boende. Eftersom konsumtionen sker i Sverige bidrar de utländska gästerna dessutom med momsintäkter till statskassan, vilket är unikt jämfört med all övrig export. Under 2017 uppgick statens momsintäkter från internationella besökare till 18,3 miljarder kronor.
Idag är besöksnäringen jämförbar och i flera fall större än flera traditionella exportnäringar som järn och stål, trä och pappersmassa och fordonsindustrin.
Mellan åren 2011 till 2014 genomförde Tillväxtverket en större gränsundersökning för att öka kunskapen om de internationella besöken. Undersökningen IBIS (Inkommande besökare i Sverige) redovisar hur länge internationella besökare stannar, hur de reser till och i Sverige, fördelning mellan fritids- och affärsresor, vad de gör här och hur mycket olika nationaliteter spenderar under sin vistelse i Sverige. Vidare visar IBIS att flera naturrelaterade aktiviteter är populära som vandring i skog och berg, besök i skyddade områden, sportfiske, cykling, ridning, skidåkning och jakt. I rapporten för 2012 konstateras att Sverige främst associeras med ”naturupplevelser, vänlighet och hållbarhet.” Mer om Inkommande besökare (IBIS).
Naturens betydelse för svensk turism
Det råder en bred samsyn om att vår natur är en av Sveriges främsta reseanledningar, sannolikt den viktigaste. Däremot saknas officiella siffror när naturens attraktionskraft ska omvandlas till turismintäkter i kronor. I början av 2018 presenterade Naturturismföretagen (tidigare Ekoturismföreningen) en kvalificerad uppskattning av naturens betydelse för svensk turism. Siffran 56 miljarder kronor bygger på att var fjärde internationella gäst och var femte svensk främst besöker eller stannar i Sverige för olika upplevelser i vår natur. Dessa antaganden baseras på undersökningar från Tillväxtverket, Svenska Institutet och Visit Sweden. Beroende på hur frågan ställs till olika målgrupper visar dessa källor att minst 25 procent faktiskt gjort något i vår natur under sitt Sverigebesök till att 90 procent i Visit Swedens målgrupp ”den globala resenären” vill uppleva naturen på sin Sverigesemester.
Det innebär att naturvården inte bara är en utgiftspost i statens budget, utan att vår natur faktiskt genererar miljardintäkter till statskassan.
Naturturismföretagen har även presenterat en liknande genomgång av naturens betydelse för statens momsintäkter från internationella besökare. Resonemanget bygger på att 25 procent av dessa intäkter, det vill säga idag drygt 4,5 miljarder kronor, kan härledas till den svenska naturens attraktionskraft. Det innebär att naturvården inte bara är en utgiftspost i statens budget, utan att vår natur faktiskt genererar miljardintäkter till statskassan. Något som få naturvänner känner till och än mindre använder som argument. Därför är det troligt att Sveriges nationalparker är en ren plusaffär för statskassan om utgifter och intäkter skulle vägas mot varandra. Dessutom finns värdefulla finska beräkningar, som visar att varje investerad euro i en nationalpark ger tio euros tillbaka i lokala turismintäkter.
Några bilder av svensk natur- och ekoturism
Näringens nationella naturturismstrategi från 2018 rymmer en ordentlig nulägesanalys av svensk naturturism. Här presenteras bland annat fakta med källhänvisningar kring antal företag och deras inriktning, tillväxt, besökarnas konsumtion, målgrupper, branschens framtid, potential, hinder och hållbarhet, och gränssnitt mot offentlig närvaro och ideellt friluftsliv.
Turismforskningsinstitutet ETOUR offentliggjorde 2014 en omfattande kartläggning av naturturismens aktivitets- och upplevelseföretag. Resultatet blev närmare 2 000 företag som tillsammans omsatte nästan fyra miljarder kronor, vilket dock inte inkluderar ytterligare ett par tusen landsbygdsföretag som främst erbjuder boende och måltider. Inför studien lät forskarna även en mindre grupp naturturismföretag ranka sina framgångsfaktorer och hinder. Svaren blev att eget engagemang, kompetens och tillgång till fri natur är de tre viktigaste villkoren för att lyckas, medan verksamheten hämmas av dålig lönsamhet, brist på kapital och höga skatter.
Även sommaren 2017 gick bra för svensk naturturism med all time high för toppturer och trafikkaos i flera nationalparker.
En vanlig fråga är vilka segment av svensk besöksnäring som växer. Eftersom vår statistik främst baseras på gästnätter, saknas specifik information om den naturbaserade turismen. Men det mesta pekar på att natur- och ekoturism utvecklas ungefär som näringen i övrigt. Mindre avgränsade undersökningar under ett par somrar stärker den bilden. 2010 summerades som en succésommar med tillväxt på nästan 30 procent hos enstaka företag. Ett par år senare noterades en rekordsommar för ett tiotal företag specialiserade på upplevelser kring vilda djur. Även sommaren 2017 gick bra för svensk naturturism med all time high för toppturer och trafikkaos i flera nationalparker.
Ett annat sätt att beskriva och förstå naturturismens utveckling är ur ett lokalt perspektiv. Det har bland annat gjorts i och runt Sveaskogs ekopark Halle- och Hunneberg. Analysen från 2018 visar på en fördubbling av naturturismen under de senaste 15 åren och att en välbesökt ekopark idag skapar runt 20 årsarbeten. Dessutom finns en tillväxtpotential för de kommande tio åren på 50 procent eller mer.
Sportfisket – ett viktigt segment av naturturismen
Med runt 1,4 miljoner utövare i Sverige är sportfisket en av naturturismens största segment. I Europa finns mångdubbelt fler sportfiskare, vilket ger ett avlångt land som Sverige med mängder av sjöar, oräkneliga vattendrag och långa kuster en fantastisk möjlighet att omvandla detta till nya jobb på landsbygden och högre exportintäkter till Sverige. Redan idag uppskattas fisketurismen generera internationella turismintäkter på minst en miljard kronor. 2015 presenterade Sveriges Fisketurismföretagare och Ekoturismföreningen (idag Naturturismföretagen) en egen framtidsplan för utveckling och tillväxt inom svensk fisketurism. Planen listar åtgärder för fler attraktiva fiskevatten, hållbara fiskeregler, samverkan för jobb, infrastruktur och service, utmaningar, styrkor och förbättrad konkurrenskraft.
Redan idag uppskattas fisketurismen generera internationella turismintäkter på minst en miljard kronor.
Jordbruksverket ansvarar för utvecklingen av svensk fisketurism. Tillsammans med andra aktörer har myndigheten tagit fram en nationell strategi och publicerar även årsrapporter om fritidsfiske och fisketurism i Sverige. Dessa underlag kompletteras med fakta och fångststatistik från Havs- och vattenmyndigheten.
Vilda djur och safariturism sätter Sverige på kartan
Vilt- och fågelskådning är visserligen en mindre del av naturturismen, men segmentet spelar en stor roll när det gäller marknadsföringen av Sverige på internationella marknader. Älgens attraktionskraft på tyskar är välkänd, men det finns flera andra arter som björn, bäver, varg och flera fåglar som sätter Sverige på kartan utomlands. En särredovisning av ETOUR:s kartläggning från 2014 visar att ett par hundra företag erbjuder upplevelser kring främst fåglar och älg. 2015 presenterades rapporten Wild Vision 2020 med 21 punkter för hur svenskt vilt kan bidra till fler jobb, starkare naturskydd och växande exportintäkter.
Några strategiska utmaningar
Ett grundläggande villkor för branschen är tillgång till orörd natur med stark attraktionskraft. Mycket tyder på att natur- och ekoturismen har bättre utvecklingsmöjligheter i större områden, där ett landskapsperspektiv tillämpas och naturen få vara relativt opåverkad över tid. Stora reservat, nationalparker och Sveaskogs ekoparker är därför intressanta för landets naturturism. I våra nationalparker är frånvaron av väl fungerande modeller för samverkan och ett helhetsperspektiv i förvaltningen en strategisk utmaning. I Sveaskogs ekoparker handlar det om att utveckla ett mångbruk av skogar där naturturism, rörligt friluftsliv och biologisk mångfald är överordnat ett traditionellt skogsbruk, men där både statens och inte minst bygdens intäkter till och med kan öka.
Fungerande affärsmodeller och distributionssystem för lokalt producerade livsmedel är en annan utmaning när det gäller hållbarhet och lokal förankring. Här kan STF:s fjällstationer tjäna som goda exempel med potential att vidareutvecklas.
En tredje övergripande utmaning handlar om att klimatanpassa våra naturresor. 2016 presenterade Ekoturismföreningen en särskild klimatrapport som summerar gjorda lärdomar kring alternativ som buss och tåg, och dessutom granskar flera myndigheters insatser på området. För besöksnäringens övergripande hållbarhetsarbete är Visitas rapport Sverige – vi löser det en värdefull plattform och inspirationskälla.
November 2018